Hej Mia!

Tack för en fin kväll! Det gav mycket att tänka på.

Jag kände igen det Du sa igår kväll om att man är rädd för att vara ”nån” eller göra sig märkvärdig på nåt sätt. När jag kom till jobbet idag kom jag ihåg detta papper som sitter på vår anslagstavla! Jag har läst det flera gånger förut men nu fatt jag mer vad han menar!!

Utdrag ur Nelson Mendelas installationstal 1994
Johannesburg, Sydafrika

”Vår djupaste rädsla är inte att vi inte räcker till. Vår djupaste rädsla är att vi är mer kraftfulla än vi förstår. Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest.
Vi frågar oss, vem ska jag vara? Lysande, fantastisk, talangfull, underbar?
Frågan är egentligen, vem ska jag inte vara?

Du är ett Guds barn.
Att du låtsas vara liten tjänar inte världen.
Det finns ingenting upplyst i att gömma sin storhet för att andra männinskor inte ska känna sig osäkra.
Vi föds för att visa den gudomliga skönhet som finns inom oss. Den finns inte bara i några av oss, utan i alla.

Och när vi låter vårt eget ljus stråla, ger vi omedvetet andra människor tillåtelsen att göra detsamma.
När vi befrias från vår egen rädsla, befriar vår närvaro automatiskt andra.”

Det är så självklart och så svårt på samma gång. Ville bara dela med mig

– Kram från Carina Bengtssons kusin Barbro